Frysa skörden – ta till vara skörden på bästa sätt
Konservera, torka, safta och sylta – i alla ära. Men jag gör det enkelt för mig genom att frysa skörden. Jag varken hinner eller orkar annat så här i den intensiva skördetiden. En hel del går att frysa in ”färskt”, annat mår bäst av en snabb förvällning.
Här följer en sammanställning på hur du kan ta tillvara skörden av bär, kryddörter, baljväxter, rotfrukter, äpplen och tomater.
Frysa skörden
Tack och lov för frysen. Jag tycker det är ett utmärkt sätt att ta till vara skörden genom att stoppa den i frysen. Det är inte mycket som jag lägger in. Gurka är en sådan sak som åker i glasburkar, mest för att den inte går att frysa.
Sylter älskar jag, men inte heller här finner jag någon anledning att koka, sockra och lägga på burk. Genom att frysa skörden kan jag plocka fram bären och råröra dem med lite honung, gott till pannkakor.
Frysa bär
De mesta av bären går åt på sommaren, jag bakar muffins och pajer på dem eller stoppar dem i smoothisen. Blir där ett överskott styckfryser jag bären.
Lägg ett bakplåtspapper på en ugnsplåt och ställ in i frysen. När bären frusit är det lätt att ta hjälp av pappret och hälla ner bären i en fryspåse.
Frysa örter
Vissa sorters örter går bra att frysa in, medans andra passar bättre att torka. Mina fyra favoriter passar jättebra att frysa; dill, persilja, gräslök och basilika.
Smaken är som bäst innan de blommat, därför skördar jag helst innan blomning. Kvällen innan jag ska skörda kryddorna vattnar jag på bladen i landen. Skörda gör jag morgonen efter, då är de sköljda och torra, innan solen börjar gassa. De eteriska oljorna, där smak och doft finns, är som mest koncentrerade då. Jag klipper av kryddorna med sax, för att få ett rent snitt på plantan.
Fyra favoriter att frysa in
Dillen fryser jag in hel, klipper bara av den tjockaste delen av stjälken. Tyvärr kommet ju inte dillen igen när den väl klippts av.
Gräslök skördar jag i två omgångar. En gång innan midsommar, innan den går i blom. Klipper av hela tuvan och klipper stråna i bitar och fryser. Den växer upp, med späda strån som går att skörda igen.
Persilja går ju att skörda kontinuerligt och producerar över lång tid. Jag klipper av de kraftigaste stjälkarna ända nere vid plantans bas och låter de späda stjälkarna växa på sig. Sen nyper jag av toppen och fryser in bara den krusiga delen.
Basilika är också den en långkörare. Genom att skörda de späda toppbladen fortsätter plantan att producera nya blad. Dessutom förgrenar den sig och blir yvigare och levererar mer. Har skrivit i tidigare inlägg om hur jag klipper och förökar basilika.
Jag fryser in kryddorna i luftfyllda påsar. Då klibbar bladen inte ihop. Nästa dag släpper jag luften ur påsen och plattar till, det tar minimalt med plats i frysen. Sen är det lätt att bara ta en nypa kryddor ur påsen när jag behöver.
De frysta kryddorna behöver inte tina innan du använder dem utan de går bra att lägga direkt i till exempel grytor och soppor. Frysta örter kan hålla ett år eller längre i frysen om de inte kommer i kontakt med för mycket luft. Då kan de frystorka. Därför är det bättre med mindre förpackningar.
Torka örter
Örter som jag torkar är oregano, mynta, fransk dragon och citronmeliss Jag klipper av hela kvistar, plantan mår bra av denna gallring och kommer skjuta nya skott. Jag knyter ihop kvistarna i buketter. De ska inte vara för stora, det försvårar torkningen.
Häng dem upp och ner i ett mörkt, svalt och luftigt utrymme några veckor. Om de inte får torka ordentligt kan de mögla senare. När det går att smula sönder bladen mellan fingrarna är de klara. Repa av bladen från kvistarna och förvara dem i mörka tättslutande burkar.
Längst hållbarhet får burkar som förvaras svalt, torrt och mörkt. Örter som är rätt torkade och lagrade kan i bästa fall hålla ett par år.
Förvara tomater
Förr kokade jag tomatröror av tomater, lök och basilika och frös in. Idag känns det som onödigt arbete. Först koka in, frysa in och sen ta fram för att värma igen.
Eftersom jag främst odlar små tomter, som körsbärs- och plommontomat fryser jag in dem råa och hela. Jag suger luften ur påsen, med munnen för att få så slimmade påsar som möjligt. Varenda millimeter i frysen är viktig för mig, för att få plats med allt.
Tomaterna är sladdriga när de tinas upp och lämpar sig inte för att äta råa. De är perfekta att använda i soppor, såser och grytor. Jag slänger i dem frysta. De håller gott och väl i frysen tills det behöves plats för nästa års skörd.
Färska tomater förvaras bäst i rumstemperatur och kan hålla en vecka. Lägger du dem i kylen så går smak och arom förlorad. Dessutom tycker jag de blir mjöliga i konsistensen.
Balj- och ärtxäxter
Jag fyller frysen med ärtor, sockerärtor och bondbönor. Dessa grönsaker förväller jag innan de hamnar i frysen. Förvällningen förhindrar enzymerna att förändra smaken och att grönsakerna blir missfärgade.
Koka upp vattnet, släng ner de spritade bönorna eller ärtorna. Skidan ska alltså inte med. Låt småkoka 1 minut.
Sockerärtor åker såklart ned med hela skidan, de får ligga i bara precis så länge att vattnet kokar upp igen. Annars tycker jag de blir alldeles för sladdriga.
Plocka upp med en hålslev och lägg över i ett durkslag och spola kallt vatten över. Vattnet i grytan använder jag till nästa omgång. Låt dem rinna av och bre ut dem på en plåt med bakplåtspapper. Ställe in hela plåten i frysen ett par timmar och ta sedan ut dem och fyll i påsar.
Rotfrukter
Det finns grönsaker och frukt som går bra att frysa, men som jag väljer att lagra svalt så länge som möjligt. Det är t ex rotfrukter och äpplen. Så länge det bara går låter jag rotfrukterna stå kvar i landen, där mår de faktiskt bäst.
En får ha koll på väderleken, innan frosten plockar jag upp dem.
Rotfrukter förvaras bäst mörkt, svalt och inte alltför torrt. Utsätt dem inte för kyla under noll grader. Jag har dem i en isolerad låda, med torv i, som står i förrådet.
Lufttorka löken
Löken är skördeklar när blasten lägger sig ner. Då tar jag upp den, sköljer av den och låter lufttorka. Ute går bra, om det är torrt, kanske under takutsprånget i skuggan. När ytterhöljet blivit prassligt och blasten brun är de klara. Sen förvarar jag dem mörkt, torrt och svalt inomhus. Hur länge de håller varierar mellan sorterna, men några månader brukar gå bra. När jag ser tendens till att löken börjar bli dålig skär jag upp den i bitar och fryser in.
Lagra äpplen råa
Äpplen kan ligga mörkt och frostfritt, runt 5 grader är idealet. Vissa sorter är mer lagringsdugliga än andra. Fallfrukt är inte till att lagra, då de är skadade efter fallet. Läs mer om att lagra äpplen.
Det gäller att hålla ett öga på äpplena, börjar någon att bli dålig ska den genast plockas bort för att inte söla ner de andra. Virar du in dem i tidningspapper lär de klara sig bättre, har inte testat det. Äpplena kan bli skrynkliga framåt vårkanten. De är inte nödvändigtvis obrukbara för det, även om de inte är goda att äta då går det utmärkt att baka paj på dem.
Du kan prenumerera på mina inlägg genom att registrera din e-postadress här.
