Att gräva eller inte gräva

Brukar du höstgräva landen? Skulle du vilja slippa kröka ryggen och slita på spaden? Då föreslår jag att du slutar gräva och låter jordens egna grävare sköta jobbet åt dig. D v s maskarna och de små organismerna gör jobbet åt oss, om vi inte stör dem genom att gräva.

Gräva och släpa

Med styv lerjord i backen har jag grävt i 12 år. Jag har djupgrävt ett spadtag ner och stapplat runt i leran alltmedan det byggts platåsulor under skorna. Jag har släpat hem otaliga säckar med planteringsjord och kogödsel att jordförbättra med.

Samtidigt har jag kört iväg tonvis med grönt avfall och grästorvor till soptippen.  Jag har länge funderat på om det är riktigt klokt att släpa iväg med det som är ämnat att bli jord, för att sedan släpa hem det igen när det blivit jord. Så funkar det ju inte i naturen – där tar det hand om sig självt i backen – gå ut och titta i skogen.

Lerjorden går att rulla till en smal mask. Ju smalare masken blir, ju mera lera i jorden.

Finns det något positivt med lerjord?

Jag har tyckt det varit bra att ta till vara lerjordens positiva egenskaper. Den håller fukt och är mineralrikare än tex en jord som är rik på sand. Men jag har också blivit varse lerjordens negativa egenskaper. Som att den håller kylan längre efter vintern än grannens upphöjda bäddar med fluffig köpejord.  Lerjorden packas lätt när jag går på den. Efter regn bildas det ofta en skorpa på jordytan, som spricker när jorden torkar.

Lerjorden känns som modellera i handen. Här syns färgskillnaden på den mörka förbättrade jorden i bakgrunden och den gråa lerjorden.

Slut med grävandet

Nu kommer det sig så att ländryggsproblem sätter stopp för mitt grävande. Det har blivit dags att ta tag i mina tankar om grävandet och släpandet. Härligt nog finns det alternativ.

Täckodling vs No Dig

Täckodling är en variant att slippa gräva. Att täcka jorden med färska växtdelar, gräsklipp och löv t ex ger jorden näring, minimerar ogräs och vattning eftersom jorden inte torkar ut lika lätt som när den är bar. Växtdelarna bryts ner under säsongen och återgår till att vara jord. Vändan till kompostbehållaren uteblir. Men jag funderar på om mördarsniglar skulle trivas alldeles förträffligt under växttäcket. Och jag undrar hur bökigt jag kommer tycka det är att plantera eller så frö med växttäcket på. Det måste ju makas undan och kanske måste jag fylla på med lite jord i såraden.

No Dig (ingen grävning – på svenska) är ett annat sätt att slippa kröka ryggen. Här ska växtresterna dock först till kompostbehållaren för att förmultna. Senhöst/vinter ska landen täckas av ett 5-7 cm lager av komposten. Kompostmaterialet ska alltså inte blandas med jorden, utan läggas på ytan och man odlar direkt i det. Det här komposttäcket lär minimera ogräs och fukten bevaras längre i marken. Den stora fördelen med att göra så här är att det ska gå att odla en hel säsong utan att behöva tillföra någon mer form av näring. Nackdelen är möjligtvis att växtdelarna ska passera kompostbehållaren, innan de är tillbaka i jorden – ett arbete i sig.
Charles Dowding – en brittisk odlare – är min förebild för No Dig-modellen. Du kan läsa mer om metoden på Charles hemsida.

Nu blir det till att starta jordfabrik

Båda odlingssätten tilltalar mig just för att gamla växtdelar tas till vara i den egna trädgården. Jag har beslutat mig för No Dig – modellen! Varför det? Rent estetiskt tycker jag bättre om färg och struktur på det färdigkomposterade materialet – mörkt och smuligt – än att det ska ligga torra växtdelar ovan jord. Framför allt gillar jag tanken på att inte behöva tillsätta mer näring till jorden under säsongen, vilket sparar arbete. Nu startar jag jordfabrik i trädgården.

Kika gärna in på min facebook-sida, bara tryck på ordet så kommer du dit. Följ mig gärna där så får du mina inlägg i ditt flöde. Jag blir glad om du delar mig också.

Du kan prenumerera på mina inlägg genom att registrera din e-postadress här.

Här hittar du migfacebook och instagram.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.