Att gräva eller inte gräva – täckodling vs no dig-metoden

22 dec 2017  repostad: 26 sept 2018

höstgräva

Brukar du höstgräva landen? Skulle du vilja slippa kröka ryggen och slita på spaden? Då föreslår jag att du slutar gräva och låter jordens egna grävare sköta jobbet åt dig. D v s maskarna och de små organismerna gör jobbet åt oss, om vi inte stör dem genom att gräva.

Sluta höstgräva

Med styv lerjord i backen har jag grävt i 12 år. Jag har djupgrävt ett spadtag ner och stapplat runt i leran alltmedan det byggts platåsulor under skorna. Jag har släpat hem otaliga säckar med planteringsjord och kogödsel att jordförbättra med.

Samtidigt har jag kört iväg tonvis med grönt avfall och grästorvor till soptippen. Jag har länge funderat på om det är riktigt klokt att släpa iväg med det som är ämnat att bli jord, för att sedan släpa hem det igen när det blivit jord. Så funkar det ju inte i naturen – där tar det hand om sig självt i backen – gå ut och titta i skogen.

sluta gräv
Lerjorden går att rulla till en smal mask. Ju smalare masken blir, ju mera lera i jorden.

Finns det något positivt med lerjord?

Jag har tyckt det varit bra att ta till vara lerjordens positiva egenskaper. Den håller fukt och är mineralrikare än tex en jord som är rik på sand. Men jag har också blivit varse lerjordens negativa egenskaper. Som att den håller kylan längre efter vintern än grannens upphöjda bäddar med fluffig köpejord. Lerjorden packas lätt när jag går på den. Efter regn bildas det ofta en skorpa på jordytan, som spricker när jorden torkar.

sluta gräv
Lerjorden känns som modellera i handen. Här syns färgskillnaden på den mörka förbättrade jorden i bakgrunden och den gråa lerjorden.

Sluta gräv

Nu kommer det sig så att ländryggsproblem satte stopp för mitt grävande. Det blev dags att ta tag i mina tankar om grävandet och släpandet. Härligt nog finns det alternativ.

Täckodling vs No Dig

TÄCKODLING
är en variant att slippa gräva. Att täcka jorden med färska växtdelar, gräsklipp och löv t ex ger jorden näring, minimerar ogräs och vattning eftersom jorden inte torkar ut lika lätt som när den är bar. Växtdelarna bryts ner under säsongen och återgår till att vara jord. Vändan till kompostbehållaren uteblir. Men jag funderar på om mördarsniglar skulle trivas alldeles förträffligt under växttäcket. Och jag undrar hur bökigt jag kommer tycka det är att plantera eller så frö med växttäcket på. Det måste ju makas undan och kanske måste jag fylla på med lite jord i så-raden.

NO DIG
(ingen grävning – på svenska) är ett annat sätt att slippa kröka ryggen. Här ska växtresterna dock först till kompostbehållaren för att förmultna. Senhöst/vinter täcks landen av ett 5-7 cm lager av komposten. Kompostmaterialet ska alltså inte blandas med jorden, utan läggas på ytan och du odlar direkt i det. Det här komposttäcket minimerar ogräs och fukten bevaras längre i marken.
Den stora fördelen med att göra så här är att du kan odla hela säsongen utan att behöva tillföra någon mer form av näring. Maskarna sköter dessutom grävjobbet åt oss. Kompostmaterial är mat för dem, så de gräver sig upp och ner för att hämta maten och luckrar på så sätt upp jorden. Dessutom gödselberikar de jorden med sin avföring.
Nackdelen är möjligtvis att växtdelarna ska passera kompostbehållaren, innan de är tillbaka i jorden – ett arbete i sig.

Charles Dowding – en brittisk odlare – är min förebild för No Dig-modellen. Du kan läsa mer om metoden på Charles hemsida.

No dig är min favorit

Båda odlingssätten tilltalar mig just för att gamla växtdelar tas till vara i den egna trädgården. Jag beslöt mig för No Dig – modellen! Varför det? Rent estetiskt tycker jag bättre om färg och struktur på det färdigkomposterade materialet – mörkt och smuligt – än att det ska ligga torra växtdelar ovan jord. Framför allt gillar jag tanken på att inte behöva tillsätta mer näring till jorden under säsongen, vilket sparar arbete.
Vill du läsa hur jag ställde om mina befintliga land till no dig – metoden kan du läsa mer om det här.

Jag finns här också:

facebook
instagram
twitter

recept på egenodlat

odling

Du kan prenumerera på mina inlägg genom att registrera din e-postadress här.

Bästa hälsningar
Yvonne Bjerregaard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.