Att ha egen jordfabrik – ta tillvara trädgårdsavfall och matrester

Trädgårdsavfall

Sommaren 2018 blev jag filmad på min koloni. Här berättar jag för Margaretha Wilson om hur jag gör egen jord av trädgårdsavfall och matrester. Förutom det visar jag min krukträdgård och berättar om vad jag odlar där.
Keijo Salmela filmar för Sundskanalen, som är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt obunden förening som sänder lokal TV i nordvästra Skåne.
Kika in och titta på filmen.

Jordfabrik – ta till vara trädgårdsavfall och matrester

Jag brinner för att göra egen jord i min jordfabrik. Dessutom är säckar med “jord” jobbiga att släpa hem. Förutom det så kostar de ju faktiskt en slant. Dessutom gör det faktum att säcken mest innehåller torv – upp till 90 % – att jag hellre gör egen jord.

I min jordfabrik tar jag tillvara allt trädgårdsavfall – gräsklipp, löv, ogräs, grenar, rotklumpar från krukor och hushållets matavfall. Dessutom gör jag Bokashi av matavfallet – det är ett sätt att fermentera matavfall genom att tillsätta mikroorganismer, som gör att det snabbt bryts ned och kan grävas ner i rabatterna.

Kika på filmen nedan där jag visar min jordfabrik

Fler filmer om kolonilivet

Keijo har gjort en serie ” Våra gröna oaser” i 5 delar, där han tar oss på med olika koloniområden i Helsingborg. Framförallt får vi träffa odlingsglada kolonister, som visar sina oaser och berättar om kolonilivet. Förutom det får vi ta del av allt från biodling, midsommafirande till historik om hur koloniområdena bildas i Sverige i början av 1900-talet.

Klicka på bilden nedan så kommer du till Keijos Youtubekanaler och de övriga filmerna om kolonierna

Fördelar med att ta tillvara trädgårdsavfall och ha en jordfabrik

Att ha egen jordfabrik har många fördelar:

  • Slipper släpa hem tunga jordsäckar från affären
  • Minimerar kostnaden
  • Slipper åka iväg med trädgårdsavfall till tippen
  • Tar tillvara matavfallet
  • Slipper köpa gödning
  • Får en bättre jord i trädgården

Mera om torv

Slutligen några ord om vad torv är. Torv består av döda växter som förmultnat. Detta sker under fuktiga förhållanden, vid låg eller ingen syretillförsel. Torvmarker bildas genom att markområden försumpats eller genom igenväxning av sjöar. I Sverige är 10 milj hektar täckta av torv, vilket är 25% av landarealen.

Förvisso har vi gott om torv, så det räcker nog ett bra tag. Dock är det så att vid brytning av torv gräver man diken i torvmossen för att torrlägga torven och göra brytningen möjlig. Det som händer är att grundvatten ytan då blir sänkt, ytvatten rinner snabbare av och halten humusämnen ökar i de närliggande vattendragen. Det organiska materialet som frigörs i vattendragen bryts ned av mikroorganismer. Följaktligen konsumerar denna nedbrytning syre vilket kan leda till kritiska syrehalter i närliggande vattendrag om halterna av humusämnen blir för höga. Vidare hotar syrebristen de syreberoende organismerna som lever i de förorenade vattendragen.

Källa: Wikipedia.org

Klicka här så kommer du till ett inlägg där jag skriver mera om torv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.