119873092

Odla rädisa i kruka – tidig vårprimör

Tidig vårprimör

Rädisan – rund och röd. Eller? Nu finns det ju en uppsjö av färger och former. Rädisan odlas med fördel vår och höst. Mitt i sommaren vill de gärna gå i blom och blir då träiga och beska. De går utmärkt att odla i kruka eller balkonglåda.

Tidig vårprimör

För mig var rädisor länge bara runda och röda. Men det finns rosa, röda, gula, vita, violetta, runda och avlånga och säkert fler därtill. Från sådd till skörd tar det som regel 4-6 veckor, beroende på vilken sort du odlar. Det finns dock en sort som heter ”18 dagar” – gissa varför.

Jag odlar gärna i kruka – även om jag har en trädgård. Jag odlar rädisa från tidig vår och tar en paus under högsommaren, för att sedan så igen i slutet av augusti. 

Dags att så

Rädisor kan sås så fort jorden reder sig och bästa resultaten får jag på våren under fiberduk. Det där med att ”jorden reder” sig är ju ett uttryck som de flesta av oss vet vad det betyder. Men vad betyder det egentligen? En definition jag läst är att det betyder att det ska gå att gräva i jorden och den ska inte klibba fast på spaden.

När du sår i krukan spelar ju detta ingen större roll, bara du har tinad jord och att temperaturen i jorden ändå håller minst 5 grader. Blir det kallare kan du täcka med odlingsväv.
Rädisan är inte bara en tidig vårprimör utan kan även odlas sent på hösten.

Storlek på kruka

Omfånget på kruka beror mest på hur många rädisor jag vill få plats med, men djupet bör vara i alla fall 15 cm – det finns en del långsmala sorter. 

Jord

Vanlig ”köpejord” – planteringsjord eller blomjord – fungerar bra. Rädisor gillar mullrik och porös jord. Rädisan har inte så stort behov av extra näring, eftersom de växer så fort och tillbringar kort tid i jorden. För mycket näring gynnar bladtillväxten och inte rädisan.

Odla rädisa i kruka
Här har jag sått lösa frön och även några som sitter på pappersband. Med banden behöver du inte tänka på avstånden på fröna – det är redan klart.

Sådd

Jag vattnar igenom jorden i krukan ordentligt innan jag sår så flyter inte fröna omkring efter sådden.  Fröna är rätt stora , ca 1-2 mm och går lätt att hantera ett och ett. Se därför till att inte så dem för tätt – i annat fall får du gallra sedan. Jag sår dem så att det är 2-3 cm till nästa frö, då får rädisan plats att utveckla sig i krukan. Jag täcker med 1 cm jord och vattnar igenom ytan.

Vatten

Trots att det sägs att rädisan är så lättodlad är  de känsliga för hastiga klimatförändringar och de vill ha jämn tillgång till vatten. Om de torkar ut eller utsätts för ett plötsligt temperaturfall går de lätt i blom och då blir det inte mycket till skörd.
Att plantor ”skjuter stock” (alltså att de går i blom och vill bilda frö) för tidigt är ett tecken på just stress och att de vill säkra överlevnaden.
För att rädisan inte ska gå i stock och för att smaken ska bli god krävs jämn fuktighet. Låt alltså inte sådden torka ut.

Förhållandet mellan temperatur och ljus är också avgörande (som vid all annan odling). Vi har så långa dagar på våra breddgrader och jag har läst att vissa sorters rädisor stressas av detta. Jag lyckas bäst med att odla rädisa på våren och hösten – antagligen är temperatur/ljus det bästa för rädisan då.

Rotera odlingen

Just för att rädisan är en tidig våprimör växer den så snabbt att du gott och väl hinner så om den under säsongen. När jag skördat rädisan odlar jag dock inte rädisa i samma jord igen. Även om det visst kan finnas näring kvar i jorden blir den utarmad på just det specifika näringsbehovet som rädisan har, om du skulle odla rädisa där igen.

Du behöver inte slänga jorden i krukan när du skördat, men se till att gödsla upp den ordentligt och så inte rädisa där igen. Jag roterar grödorna även i kruka med 5 års intervall.

Jag luckrar upp den gamla jorden i krukan och blandar upp den med t ex gräsklipp, hönsgödsel och löv. Du som odlar på balkong och inte har tillgång till jordförbättrande växtavfall kan kanske be vänner, arbetskollegor eller familj om en kasse av deras trädgårdsavfall. De flesta som har trädgård brukar inte ha något emot att bli av med en del av avfallet!

Skadedjur

Tyvärr gillar jordloppor och kålflugans larver  också rädisorna. Jag råkar ofta ut för att bladen blir perforerade av små hål. Mina krukor står ju på marken, nära jord. Jordloppan är egentligen en liten skalbagge, som blir 2-4 mm stor. Jag ser dem aldrig, trots i härdigt letande. Men hittar du en så kläm sönder den med fingrarna. Titta på undersidan av bladen.

Odla rädisa i kruka
Rädisblasten är perforerad med små hål – någon tycker om att mumsa på den.

Trots perforerade blad har jag inte märkt att skörden påverkas. Rädisan växer på ändå.

Skördeklara rädisor

Alla rädisorna i samma kruka blir sällan skördeklara samtidigt. Genom att titta på dem, ser du vilka du ska skörda först. De som har störst ”axlar”, som liksom tittar upp ur jorden tar jag först.

Tidig vårprimör
Här syns rädisans knubbiga axlar och den är skördeklar.

Förvaring

Det lär gå att lagra rädisorna, utan blast, i tättslutande burk nån vecka. Men jag brukar inte ha några rädisor över att lagra – de är ju bara försvinnande goda.

Tidig vårprimör
Nyskördade sallatsblad, portulak och rädisor. Syrligheten i en krämig balsamvinäger kompletterar rädisans lite peppriga smak.

Du kan prenumerera på mina inlägg genom att registrera din e-postadress här.

Författare: Yvonne

En odlingsnörd som vill dela erfarenheter och roligheter om att odla. Odlar inne, ute, i växthus, i drivbänkar, hela året, gröna skott och köksträdgård i kruka. Ett gammalt hus ska göras i ordning och mat ska lagas, så jag delar med mig av det också. Låt dig inspireras och väl smaka.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.