Odla rädisa i kruka – från frö till skörd

Salladstallrik med rädisa

Här startar jag en porträttserie om att odla i kruka. Du får följa en specifik gröda varje gång från frö till skörd. Jag börjar med hur du kan odla rädisa i kruka på balkongen.
Har du inte kommit igång ännu är det inte för sent att starta. Du behöver ju inte ha en trädgård för att kunna skörda egna kryddörter, sallat, rädisor, morot, potatis, dill, sockerärtor, tomater eller vad du nu vill odla.

Länge var rädisor för mig bara runda och röda. Men de finns rosa, röda, gula, vita, violetta, runda och avlånga och säkert fler därtill. Från sådd till skörd tar det som regel 4-6 veckor, beroende på vilken sort du odlar. Det finns dock en sort som heter ”18 dagar” – gissa varför.

Jag odlar gärna i kruka – även om jag har en trädgård. Jag odlar rädisa från tidig vår och tar en paus under högsommaren, för att sedan så igen i slutet av augusti. Varför jag gör så kan du läsa om längre ner.

Storlek på kruka

Omfånget på kruka beror mest på hur många rädisor du vill få plats med, men djupet bör vara i alla fall 15 cm – det finns en del långsmala sorter. Jag brukar hålla mig till 20-25 diameters krukor.

Jord

Vanlig ”köpejord” – planteringsjord eller blomjord – fungerar bra. Rädisor gillar mullrik och porös jord. Rädisan har inte så stort behov av extra näring, eftersom de växer så fort och tillbringar kort tid i jorden. För mycket näring gynnar bladtillväxten och inte rädisan.
Jag vattnar igenom jorden ordentligt innan jag sår, dels packar jorden ihop sig och du kan fylla på med mer jord om det behövs. Dels flyter inte fröna omkring, om jorden är mycket torr och du behöver vattna rikligt precis vidd sådden.

Sådd

Rädisor kan sås så fort jorden reder sig och bästa resultaten får jag på våren under fiberduk. Rädisor växer ned till en temperatur av 5 grader och kan därför även odlas sent på hösten.

Rädisfrön i kruka
Här har jag sått lösa frön och även några som sitter på pappersband. Med banden behöver du inte tänka på avstånden på fröna – det är redan klart.

Fröna är rätt stora , ca 1-2 mm och går lätt att hantera ett och ett. Se därför till att inte så dem för tätt – i annat fall får du gallra sedan. Jag sår dem så att det är 2-3 cm till nästa frö, då får rädisan plats att utveckla sig i krukan. Jag täcker med 1 cm jord och vattnar igenom ytan.

Vatten

Trots att det sägs att rädisan är så lättodlad vill jag inte sticka under stol med att de lätt kan gå i blom och att skörden då kan bestå av några klena och mjuka trådar under jorden. Att plantor ”skjuter stock” (alltså att de går i blom och vill bilda frö) för tidigt är ett tecken på att de är stressade och vill säkra överlevnaden.
Rädisor är  känsliga för klimatförändringar och de vill ha jämn tillgång till vatten. Om de torkar ut eller utsätts för ett plötsligt temperaturfall går de lätt i blom. För att rädisan inte ska gå i stock och för att smaken ska bli god krävs jämn fuktighet. Låt alltså inte sådden torka ut.

Förhållandet mellan temperatur och ljus är också avgörande (som vid all annan odling). Vi har så långa dagar på våra breddgrader och vissa sorters rädisor stressas av detta. Jag lyckas bäst med att odla rädisa på våren och hösten – antagligen är temperatur/ljus det bästa för rädisan då.

Rotera odlingen

Rädisan växer ju så snabbt att du gott och väl hinner så om den under säsongen. Jag idkar ett slags växelbruk även vid krukodling. När jag skördat rädisan odlar jag inte rädisa i samma jord igen. Även om det visst kan finnas näring kvar i jorden blir den utarmad på just det specifika näringsbehovet som rädisan har, om du skulle odla rädisa där igen. Rädisan tillhör kålfamiljen och i mitt växelbruk odlar jag sallat efter kålen.

Jag tar tillvara den gamla jorden i krukan. Luckrar upp den och blandar  med t ex gräsklipp, hönsgödsel och löv. Du som odlar på balkong och inte har tillgång till jordförbättrande växtavfall kan kanske be vänner, arbetskollegor eller familj om en kasse av deras trädgårdsavfall. De flesta som har trädgård brukar inte ha något emot att bli av med en del av avfallet!

Skadedjur

Tyvärr gillar jordloppor och kålflugans larver  också rädisorna. Jag råkar ofta ut för att bladen blir perforerade av små hål. Mina krukor står ju på marken, nära jord. Jordloppan är egentligen en liten skalbagge, som blir 2-4 mm stor. Jag ser dem aldrig, trots i härdigt letande. Men hittar du en så kläm sönder den med fingrarna.

Rädisblast perforerade med hål
Rädisblasten är perforerad med små hål – någon tycker om att mumsa på den.

Kålflugans larver tuggar också gärna i sig av bladen och är 1-2 mm stora små streck som kan sitta på undersidan av bladen. Jag upplever dock inte detta som något större problem, jag får goda rädisor ändå.

Skördeklara rädisor

Alla rädisorna i samma kruka blir sällan skördeklara samtidigt. Genom att titta på dem, ser du vilka du ska skörda först. De som har störst ”axlar”, som liksom tittar upp ur jorden tar jag först.

Skördeklara rädisor
Här ser du att rädisan har knubbiga axlar och är skördeklar.

Förvaring

Det lär gå att lagra rädisorna, utan blast, i tättslutande burk nån vecka. Men jag brukar inte ha några rädisor över att lagra, så jag har inte provat – de är ju bara försvinnande goda.

Sallad med rädisor
Nyskördade sallatsblad, portulak och rädisor. Syrligheten i den krämiga balsamvinägern kompletterar rädisans lite peppriga smak.

Här kan du läsa om ett av mina tidigare inlägg om att odla i kruka.

Här hittar du migfacebook – gå gärna in och följ mig så får du mina inlägg.
Här hittar du mig på instagram.

Hälsningar Yvonne

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.