På hösten tömmer jag mina krukor på jord. En del är en enda stor härva av rötter och jag får upp allt i en klump. Jag tar till vara denna härva och gör fin jord igen genom att blanda med bokashi, som är fermenterade matrester.
Jag har en komplett jordanläggning, där jag även tar till vara trädgårdsavfallet.

Gör fin jord av gammal krukjord och matrester

Jag odlar massor i kruka, både blommor och grönsaker. När jag tömmer mina krukor på jord är de ibland en enda härva av rötter. Detta tar jag till vara och gör fin jord av igen.
Den här gamla krukjorden sparar jag i tunnor eller säckar efter att ha delat sönder rötterna med händerna. Ibland behöver jag hacka med spade också.

Jordfabrik i regnvattentunna

Jordfabriken är en gammal regnvattentunna med lock, som jag borrat hål i botten på så att maskarna ska kunna krypa in. Ju mer maskar desto bättre, de är fina medarbetare som bearbetar jorden och gödslar den med sin avföring. I tunnan varvar jag bokashi med gammal krukjord. Hela året, vinter som sommar – det gör inget om det fryser.

Vad är bokashi?

Du som inte är bekant med vad Bokashi är så är det ett sätt att fermentera matrester på. Det görs inomhus i en hink, med tillsats av ett strö eller spray som får igång fermenteringen. På så sätt bryts maten ner snabbare genom en mjölksyrejäsning. Efter 14 dagar kan du gräva ner matavfallet i din trädgård och inom en månad har allt i stort sett blivit jord. Vill du läsa mer ingående om detta rekommenderar jag ett besök på Sara Bäckmos fina hemsida. Hon skriver så bra om detta och har även filmer på youtube.

Istället för att gräva ner bokashin direkt i jorden lägger jag den alltså i min gamla regntunna. Då slipper jag att gräva i jorden och störa maskarna som sköter grävningsarbetet åt mig. Mina trädgårdsland är ofta fulla av grönsaker och jag har inget bra ställe att gräva på.

Genom jordfabriken, i regntunnan, får jag ju dessutom användning för den gamla krukjorden. Den hjälper bokashin – för matresterna behöver komma i kontakt med jord för sin slutgiltiga nedbrytning. Jorden i regnvattentunna är klar att användas när du inte längre ser några matrester, då har de brutits ner.

Genom att ta tillvara matresterna på det här sättet minimerar jag matsvinnet och sparar pengar. Jag har skrivit mer om mina tankar kring detta i inlägget:
Minimera matsvinnet – ta till vara dina matrester.

Min kompletta jordanläggning

Eftersom jag också har en kallkompost väljer jag att blanda upp jorden i regnvattentunnan med kompostmaterial innan jag använder den.

Kallkompost

I kallkomposten komposterar jag trädgårdsavfallet. Till min hjälp har jag en flismaskin/kompostkvarn, modell äldre. I den flisar jag ner grövre växtdelar och kvistar upp till 2 cm i diameter.

I komposten varvar jag fliset med löv, blast, gräsklipp och trädgårdsrens.

Färdig jord i bingen

En gång om året – på hösten – tömmer jag regnvattentunnan på innehållet. Och då tömmer jag även kallkomposten. Materialet från de två behållarna blandar jag i en tredje behållare: ”bingen”, som består av några pallkragar travade på varandra. Här blandar jag om materialet och det får gosa till sig ytterligare 1-2 månader. Det blir prima fin jord.

Förbereda landen för odling

Innan frosten kommer, i Skåne kan det dröja till januari, lägger jag på ca 8 cm tjockt lager av materialet från bingen ovanpå landen. Inget grävande, maskarna sköter det i sin jakt på mat då de gräver sig upp och ned i jorden för att tugga i sig godsakerna och på så sätt luckras jorden under upp.

Är du mer nyfiken på hur jag gör klart odlingslanden på hösten inför vintersådd kan du läsa mer om det här.

Den här proceduren gör jag alltså om en gång om året och tillför inte någon annan näring till jorden i mina trädgårdsland eller perennrabatter.
Charles Dowding är en brittisk odlare som är min förebild i detta, han förespråkar ”no-dig”-metoden Besök gärna hans hemsida, han skriver mycket intressant om detta ämne.